Knölen

Nu ska jag dela med mig av en pinsamhet som jag kan skratta åt såhär i efterhand. Några dagar före julfirandet började min vänstra armhåla att ömma. Vilket i min tur fick mig att tvångsmässigt gräva och klämma och känna. Rätt som det var hittade jag en !!!KNÖL!!! stor som en ärta mitt i armhålan. Nu dör jag i cancer tänkte jag och satte mig vid netdoktor.se, vilket inte direkt bromsade upp tankegångarna.
Tvingade Christoffer att leta reda på !!!KNÖLEN!!! och ställa sin diagnos. Han sa att "det är ingen fara, kanske en knut på senan" (kan man ens ha det?). Jag var helt övertygad om att han ljög för att lugna mig och kände mig sviken. Om han inte trodde på min cancer ville jag inte ens ha honom där när jag satt och var helt uppfylld av oro så jag antydde att han borde åka därifrån.
Han snappade självklart upp piken och packade ihop sitt pick och pack. Jag psykbrytade och dränkte hans bröstkorg i snor och tårar för att slutligen bestämma mig för att vi skulle följa med honom hem. Jag och knölen alltså. Tvärt emot det jag bestämt till att börja med.
Morgonen efter hade !!!KNÖLEN!!! expanderat till storleken av en glaskula och jag skickade iväg hysteriska sms till Etko eftersom hans mamma är sjuksyster han svarade med att kalla mig "lilla hypokondrikern". Jag hatade honom. Hans mamma sa att det förmodligen var en fettknöl. Jag betvivlade att de förstod allvaret och var övertygad om att om de verkligen skulle känna på den skulle de också förstå att det var lymfkörtelcancer (tack netdoktor >_<).
Vid det här laget var jag helt utmattad av oro och orkade verkligen inte ta tag i något överhuvudtaget så jag bestämde mig för att ta upp det med min Behandlings assistent nästa dag. Han frågade om jag känt mig hängig på sista tiden och jag svarade att "Ja självklart, jag har ju haft feber i 3 veckor" han hummade som bara folk som jobbar inom vården kan och fortsatte med att fråga om febern hade följts av halsont vilket mitt svar var ja på. Så då blev jag informerad om att jag förmodligen hade fått influensan och att svullna lymfkörtlar(jag hade i alla fall hälften rätt) var ett vanligt symptom vid virusinfektion i halsen.
Allt tvivel släppte inte på en gång men några dagar senare var knölen nästan obefintlig igen och dethär kunde bli en roande historia vid julbordet. Han är verkligen helt allsmäktig Kenneth och fixar allt! Jag däremot är bara dum och korkad men numera i alla fall !!!KNÖL!!!fri. Ett noll till mig Cancer!

MIN BÅRDERLAJN ÄR SÅ JÄVLA NÄRVARANDE JUST NU!!!!
AAAAAHHHHHAHAHAHAHAHAHAAAAAAAAAAAAH!!!
RACERHUMÖRSVÄGNINGARNA FRÅN HELVETET &
KONSTANTA GRÅTATACKER UTAN ANLEDNING!
JAG ÄLSKAR DETHÄR!!!!! <3