Ibland händer det bara för mycket för att man ska kunna göra eller ens fokusera på en sak i taget. Behandlings assistent Kenneth sa att jag måste leva mitt liv mer som en spotlight och sluta vara som en discokula. Sluta att flimrande och ofokuserat låta tankarna fara omkring upp&ner, ut&in, nu&då och från det ena till det andra. Utan istället stanna i nuet och rikta min uppmärksamhet på en sak i taget tills jag är färdig med det. Är det någonting som inte går att ändra på, lösa eller inte kan bli "färdigt" så släpp det. Kenneth är inte särskilt dum. Jag däremot är väldigt trött på att bete mig dumt. Speciellt när han lägger upp det så självklart. Dumma disco jag.
Följ min blogg med bloglovin
2 kommentarer:
Vilken kul, och framförallt träffande, beskrivning på hur allting känns när det blir 619 saker att helt plötsligt ta tag i.
Absolut tänkvärt.
åh, känner igen det där....
Jag är oxå en blinkande jä-la discokula.
Min psykolog kallar mig för "Lilla My" för som psykologen säger "Jag är sällan ledsen jag är antingen jätte glad eller jätte arg"
Skicka en kommentar