Jag är så trött på den sociala normen. Jag är så trött över att behöva svara på tilltal när jag inte känner för det, jag är så trött på att flina när jag möter någon som känner igen mig på stan, jag är så trött över att alltid behöva "iallafall försöka" ställa upp även fast jag känner att jag varken har ork eller lust till det själv. Jag är så less över att min röst inte är min egen röst och att jag inte kan prata när jag vill, svara när jag vill, säga vad jag vill, vara tyst när jag vill. Jag vill göra det jag själv väljer och vara den jag själv väljer. Nu!
Dethär inlägget fick mig att tänka på
Veronika bestämmer sig för att dö (originaltitel Veronica decide morrer) av
Paulo Coelho. Dårar gör precis vad de vill. Antar att det är dåren i mig som sitter och skriver idag. Jag älskar dårar. Dårar älskar frihet. Jag älskar frihet. Jag vill ha friheten att tänka och vara annorlunda på mitt sätt utan att det stör någon, friheten att inte låta någon som beter sig på sitt eget sätt störa mig. Friheten att vara vara galen om ni nu vill kalla det det. Jag kallar det frihten att vara jag.
Free me.
2 kommentarer:
han är duktig paulo, med orden. Var det inte uppskattat nudå att jag inte hejade på dig senast jag gick på stan förbi dig? Min impuls var en igenkännande nick men jag kom på att du tar illa vid dig och flinade istället åt ett helt annat håll.
Jaha, vilken dag var det? Jag lyckades inte få syn på dig så det var lite svårt att uppskatta det i mitt ovetande. :P
Skicka en kommentar