Push&Unpush all my buttons

Tänken är som jag förstår att vi ska ses mindre (men förmodligen intensivare från mitt håll så jag hoppas det gör någon skillnad ändå). Detta för att att jag ska kunna kärnkraftsstråla dig med mina alldeles förstora känslor ibland istället för jämt. Det är nog ett smart för långvarig påverkan av mig smular sönder även de hårdaste män. Typ Mike Tyson, eller någon annan valfri hårding, välj själv.
Det som skräms lite är att jag tror att jag kommer smita iväg den lätta vägen och trycka på min "älskar inte" knapp så fort ensamhetsrädslan trycker på för att orka stå på egna ben när du inte sliter mig ur sängen. Jag hoppas att det inte blir för mycket för mig och att det inte blir för mycket för knappen. Vill inte få en glapp knapp när det är dags att aktivera "älskar mycket"läget igen senn.

Skulle vara skönt att få älska någon bara si-sådär
men som vanligt får jag inte vara mitt-i-mellan.

Läs även andra bloggares åsikter om grubbel osäkerhet, intensivitet, ensamhetsrädsla, kärlek, relationer

Staten sa ja. Tack staten.

Nu är jag inne i överlevnadssystemet och mina levnadskonstander (inkl. hyran) står socialtjänsten för i sommar. Blev så avslappnad när jag öppnade och läste brevet igår att jag blev alldeles matt och snurrigt och hade något svårt att ta mig ned på stan för att äta en bit för att fira avsaknaden av ekonomiskkris för tillfället.
Funderar dock på att försöka hitta en ny lägenhet, skolåren är ju slut och Kent och moder stod ju för konstaderna för att jag skulle ha lättare att kånka mig igenom den tiden. Dessutom börjar 20m2 få väggarna att sakta men säkert trycka sig in emot mig. Ska spana lite på billiga lägenheter hela sommaren för soc står inte för någon flytthöjning av hyran, men en liten höjning kanske jag klarar om jag pusslar lite. Får ju liksom ta det man hittar.

Någon som har lust att bo lite tillsammans med mig?
Någon som har lust att köpa en bra student/pendlarlägenhet
på 20m2 för ca 1200/mån nära Sundsvalls centrum?

Läs även andra bloggares åsikter om boende, socialtjänsten, hopp, semester, ekonomi

Sänder direkt från Mora.

Här ligger jag i tältet i någon liten tomtehåla nån kilometer utanför Mora centrum och snor av grannens bredband. Känner mig lite dålig som glömt att informera er om mina midsommarplaner men vafan ni är ju inte min mamma eller något.
Kan ju dock berätta för er om min tänkta semster nu i efterhand. Jag, syster yster Gabbi med fam, Pappis och en extra systerson drog oss neråt genom Sverige för att hälsa på pappas moster "Moster Karin" som älskar att spara på saker, så hon har fulla huset fullt med kläder, gardiner och andra prylar från 50, 60 och 70-talet i nyskick eller i vissa fall näst intill nysik. Jag som själv är sakfrossare vill kika och vrida och vända på allt. Iiiieh!
Planen är i allafall att vi ska snälla här och tälta på Moster Karins tomt fram tills på söndag. Vi ska dansa runt midsommar stänger både imårgon och i övermorgon, ta en titt på pappas barndoms hem och vandra runt i Moras centrum, som är väldigt vacker vill jag tilllägga.
Idag har vi bara bilat hela dagen och käkat så mycket att jag är alldeles sprickfärdig. Känner att det börjar bli dags att börja träna sig lite så man blir fit for att vara halvnaken i sommar. Tänker nog börja satsa på simmning på riktigt nu efter midsommar efter som jag älskar att vara i vattnet. Då får man snygga axlar, om man inte går till överdrift.

Läs även andra bloggares åsikter om semester, familj, midsommar, sommar, mora, dalarna

Igelkottaskinnet

Mamma brukar säga att jag ofta har taggarna utåt, mot henne och mot andra. Speciellt emot medmänniskor som försöker vara hjälpsamma mot mig. Jag skulle vilja påstå att det är precis tvärtom, att jag alltid går runt med mina taggar innåt med spetscentrum in under bröstbenet. Så en vänskaplig smekningen kan utan förvaring skära insidan sönder om samman om den utförs på lite fel sätt på en lite fel dag.
Nu är det inte alls så att jag ogillar att bli hjälpt, klappad på kinden och omkramad egentligen. Tvärtom tycker jag väldigt, väldigt mycket om allt ovanstående och hjärtat klappar alltid lite extra för alla de som orkar trassla i mitt trassel. Men vissa dagar måste man bara få ha sitt trassel för sig själv.
Detta måste man oftast av två vilt skilda anledningar. Antingen känner man sig väldigt stark och bra, kanske tillochmed bäst just den dagen och känner sig mycket kapabel till att klara av alla twistar helt ensam och då vill man absolut inte bli påmind om sina pyttigheter och/eller misslyckanden.
Som sagt kan det också vara helt omvänt och man känner sig mycket mindre än minst och förtjänar alltså ingen hjälp från någon eftersom man knappt finns, eller iallafall inte borde få göra det, och om någon hjälper än då för man skämmas extra för sin litenhet som har snott åt sig uppmärksamhet och snällhet den inte förtjänat.
Däremellan kan man klappa, knuffa och buffa på mig lite hur man vill utan att några glasiärer brister eller bomber självantänder . Dessvärre är ytterligheter ofta min grejj. Så för det mesta lever jag i riskzoonen.

"He said "It's all in your head",
and I said "So's everything"
But he didn't get it."

Läs även andra bloggares åsikter om mitt mående, grubbel, osäkerhet, lyrik, intensivitet, kaos

Levereras lagom till midsommar.

Från oss alla till er alla, en riktigt dålig sommar. Visserligen säger ju alla att man ska låta bli ta ut det dåliga i förskott men samma personer har också sagt att man ska fokusera på det man är bra på istället för på det man inte klarar av. Att ta ut sorger i förskott och alltid tänka negativt är ju något jag är mycket bra på så då kan jag väll lika gärna bejaka det. Sug på den tankenöten. Sug ut mina tankar ur mitt huvud.

"January brought a headache
In February, it got even worse
And when you thought it couldn’t get more awful
Say hello to March
April brought me to a funeral
Gained another ten pounds in May
But I thought you said summer is going to take the pain away

Have you ever had the feeling that no one really knows what you’re all about?
And when you try to show them they all have things to do tonight, tonight?"

Läs även andra bloggares åsikter om lyrik, förvirring, sommar, grubbel, midsommar

...och inte förstår du varför jag skriker.

Hallå, Hallå? Hörs jag?
Kan inte känna att du hör mig.
Hallå, Hallå? Hörs jag?
Kan du höra mig?

Hatar du mig, hatar jag dig.

Egentligen är jag inte rädd för dig men nu är jag rädd för alla illskna, arga och besvikna människor skrämmer mig. Du har tillåtelse att hata mig för att jag är som jag är bara du älskar mig fasst jag är som jag är. Jag gör det inte bara för min skull jag gör det för att underlätta för alla. Jag förenklar det för mig själv så jag får lugn och ro och kan ge lugn och ro.
Är less på tjaffs, jag gör vad jag måste. Du får hata mig om du vill men då kommer jag hata dig med. Ställer du tillbaka det jag flyttat på för att få lite lugn bara över en principsak så kommer varken du eller jag ha en chans till lugn och ro.

This is me.
This is what I do.
Take it or leave me alone.
Pleace?

Läs även andra bloggares åsikter om mitt mående, osäkerhet, kaos, protest, svartsjuka

Från kaos kommer ordning.

Gårdagen blev ofrivilligt vigd till att bli den mest kaosartade dagen på mycket länge. Med ingredienser som springa-iväg-så-fort-man-kan-ångest, spårlöst försvunna personer, garderobsgömställen och tillslut 5hg lösgodis tröstätning på mindre än en timme, var det som bäddat för strul.
Det blir lätt så då man inte orkar hålla ihop det riktigt och det blir ännu lättare så om man inte heller är ensam under samma tak om att misslyckas med konstycket att hålla sig riktigt riktig. Jag gissar att det var den fakorn som fick kaoset att eskalera sig ändu upp till nivå 10 ungefär.
Idag bestämde jag mig för att självmant viga dagen åt ordning&reda för att återskapa ballansen och ägnade mig åt överaskningsstädning i en lägenhet på 100m2 i 4 timmar i sträck. Plockade undan allt från bord och golv så att det hamnade där det skulle vara och dammsög därefter lätt de fria golven. Sen fixade jag lite med finlir som ljus, dukar och vaser för att göra det extra trevligt att komma hem till.
Innan jag gick hem till min egen inte alls 100m2 stora utan 20m2 lilla lägenhet fyllde jag rummen med små lappar med muntra ord och fortsattstädningpepp så att det ska bli lättare för lägenhetsinnehavarna att få det sista gjort även om deras dagar inte heller är så ljusa just nu. <3

Om två dagar skulle jag ha tagit studenten
men jag vill inte vara med för det känns inte riktigt.
Jag har inte alla poäng så jag känner mig inte färdig.
Så ni kommer inte att se mig gå ut på Hedbergska-trappan,
jag kommer att vara i Sörberge och äta pastasallad.

Läs även andra bloggares åsikter om studenten, städning, ångest, boende, kaos, överaskningar, vänner, ta tag i sig själv

Don´t you use that fucking mouth!

Jag har arsenik under fingernaglarna så låt mig inte ta i någonting. Speciellt inte i dig själv för jag bryter ner allt jag rör vid snabbare än ingenting. Jag och min stora mun sprinder omkring oss så jävla mycket strunt.
Snälla låt er själva slippa mig jag är allergiframmakallande och ger er hjärnklåda i år efter år efter år. Jag äter upp dig, sliter ihjäl dig och kväver dig.
Jag ber om alls från himmel till jord men ska inte ha någonting för kiosken borde vara stäng för länge sedan. Skriker efter mycket, tappar hela stycket osv.
Det är omöjligt att ta hand om mig och samtidigt ta hand om dig själv. Var rädd om dig. Förlåt att jag stör. Jag jag inte bara hålla ihop mif och hålla keften.

"Call me up, and let me know that
That my sick guilt is so unwelcome
I'm so unwelcome I'm so unwelcome
I hear noises in the darkness
I hear sadness in your voice
I hear noises in the darkness
I hear sadness inside you"

Läs även andra bloggares åsikter om ångest, mitt mående, smärta lyrik, osäkerhet, tegan and sara, självhat, foto bloggkartan

Jag vill fira internationaldagen!

Så var det dags igen för att påtvinga sig blågul stolthet så det står mig upp ur halsen. Hurra och fira och slösa pengar på oss själva för att vi lever i ett land baserat på trångsynthet och slöseri.
Nej tack, jag tänker fira internationaldagen och skänka en tanke på människor som inte har tjänat lika bra på det moderna samhället som vi i fantastiska Sverige har.Jag ska hejja och fira med med mina vänner i SUF Sundsvall som viftar med svartröda internationaldagsflaggor.
Jag firar min härkomst på mors- och farsdag istället. Tack och adjö.

Vill dessutom tipsa er om min käre vän Ivar Fersters krönika angående nationaldagsfirande i Sundsvalls tidnings ungdomsdel Unga ST.

"Du gamla, du fria, du fjällhöga nord,
du tysta, du glädjerika sköna
Jag hälsar det vänaste landet uppå jor´n"
Visst är det så...

Läs även andra bloggares åsikter om nationaldagen, internationaldagen, SUF, politik, blågult, Sverige, 6 juni